hur ni vill åt min livmoder, hur ni ser mig vid altaret, hur jag inte får plats i er världsbild men ändå måste vara där, hur jag ersätter att hon inte kan ge dig det emotionella, hur jag fortfarande är den du ringer efter fem år, hur du fortfarande frågar när vi ska bo ihop. de är så många som ger mig den rollen. men jag är inte den. jag vill vara ny, jag vill vara den, inte den andra. jag vill vara något som går att greppa, inte något mystiskt. när jag träffar någon som vågar fråga mer blir jag ovan och förstår inte vad han menar. när jag tänker på frukostar blir jag rädd. när jag tänker på att våga vara kvar. jag vill skriva mig till kärnan, vad som har hänt, hur många varv det har snurrat sig, självbilden och alla dess ersättare. 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s