nästan skrattretande hur januari påminner om januari, hur löftena prövar en direkt och hur jag måste välja vilka som får följa med in i nya året. det går att prata hur mycket som helst om mina värderingar men jag behöver se hur de kopplar till verkligheten. det finns något brutalt i listorna jag skriver, något som förstärker det i mig som tycker om att generalisera, men nu är det sådär igen, att gränsen måste dras, att jag måste ta i för att märka skillnad. det är nu jag är här, i den tiden jag på något sätt har strävat efter att vara i. några dagar kvar på utbildningen. enligt min far är det nu jag får leta efter kärleken. jag kan bara tänka på vad nästa mål är. jag flyttade, jag gjorde klart utbildningen. är det nu jag skaffar en katt? jag har mål kring begränsningarna, kring rädslorna och relationerna, kring beteenden och reaktioner. men det måste ju finnas annat. skrivandet är nästan det största. försöker tänka bortom praktiska hinder. leta efter det som pirrar. våga drömma stort. 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s