”bara ett ungt hjärta och ett förvirrat sinne, båda i tystnad”

”jag kommer med värmen och fyller utrymmet mellan dina lakan”

 

man kan inte tvätta skrattet från våra tungor knacka fram min väg värm mig kasta iväg huden mjölk tungt hjärta och jag skulle rensa pollen från ögonen

kärleken har fått dig att hänga på mina höfter som en utsliten klänning med min hud tydligt genom…kan vi inte glömma sanningen? den har aldrig talat till mig. frälsningen kommer inte, vi dansar kring vraket, varje avsked, varje ord, kommer med stamning, varje avsked, varje tunga, mina ögon når kartgränsen, jag minns en röst om träd, sån stor omsorg med orden allt var en bild var en dikt var vill du komma i natt?

fortfarande sväljer marken våra kroppar, silhuetter syns i smutsen

det är meningen fattar du väl

att det ska kännas som ett krig och en brottsplats

med den lilla detaljen att här finns inga hjältar

jag måste tyvärr meddela att vi behöver göra det tillsammans

separera våra nerver från drömmarna

det har ingen verkan annars

simma simma simma var en sten eller en flod

vad gör du lätt som är svårt vad gör du tunt som är tungt vad gör du låtsassak av

som är sanning

vill du fortsätta vara vacker måste du börja vara ärlig

tystnad är en tiger är ett monster är att genomleva

 

jag är ingen vårfågel jag är ett spunnet vibrato

varje godnatt är en påminnelse

om att ingenting alltid pågår

om att ingenting aldrig slutar

om att allting alltid kan försvinna

om att ingenting är mitt

inte ens väggarna till min hud

de har valt att inte lyda mig

moderliga höfter med lust i stället för tålamod

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s