jag vet att jag har sanningen
och jag vet att jag har orden
och jag behöver aldrig tvivla
på att det var viktigt och unikt
jag kan lyssna igen
jag kan ge mig själv det

min deadline stämde
men ger mig också en veckas sorgetid

sitter i ett hav av dialekter
utstrålar något

och ja jag vet att jag iallafall har sanningen

när de lämnar spår av varandra

telepatin och hur
jag inte kan tänka bort honom från världskartan

hur det inte känns
hur jag blir kall

katastroftankar om att jag förlorar mina föräldrar och inte får höra av mig
sjukt vad hjärnan tar till
precis som sjuåringen, krig och skyddsrum
mitt enda vapen blir när jag blir publicerad

Hur det kändes av timmar eller dagar
Hur känns då ett helt liv
Hur avstår man från att ha i sitt liv

Det skrämmer mig
Att livet kan ta slut
Jag är uppfostrad av kriser
Och ser det akuta
Får inte huvudet runt hur det går ihop
Att värna om och slänga bort

Hur kan man med vilje stänga bort någon som får ens skratt att bubbla?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s