Jag ska inte men vad hon lämnar för spår hos mig men det är så ofantligt tydligt. Tvåsamheten som bygger upp tryggheten kring den normativa föreställningen som är med och skapar ensamma äldre och försummade barn. Fyfan.
Och säg det då
Att redan efter några dagar
Gjorde mitt gästspel
Att ni kom närmre
Att den som förlorade var jag
Att det är mina tårar min ensamhet och mitt hjärta som får lida
Säg att du inte ens har tänkt på att prata med mig
Att jag nog bara var en kropp ändå
Att jag var lätt att slänga bort
Att du aldrig menade att du aldrig skulle försvinna
Att du är tacksam för att ni kan skratta och känna samhörighet
Att du är trygg och blir förstådd
Att du är där du ska vara
Att du aldrig behöver uppleva ensamheten av att jag lämnar dig
Att det är fel av mig att sakna dig

Att du aldrig kände dig trygg med mig eller började fantisera om frukostar och långa nätter
Att det är fel att bilderna av hur jag vill vara för dig inte försvinner
Att allt vi skulle utveckla hos varandra
Du är som en sparringpartner

Några dagar till får jag vrida ur

Jag respekterar att jag måste hålla mig undan men du gör det svårt för mig att försvinna ur ditt liv när jag inbillar mig din närvaro i mitt blod

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s