“Det var aldrig lätt att springa över minfältet, inte ens hållandes dig i handen. Vi var vackra tillsammans, vi är vackra tillsammans. Hon ser på mig på sitt oavvända sätt och hon biter sig i underläppen och jag uppbådar all viljestyrka jag aldrig haft när det kommer till henne och motstår impulsen att kyssa henne. Den kyssen skulle kasta mig tillbaks till något annat än vad som nu är. Bort och åter. Varför hon gör så här, gör mig till den som har kontrollen, gör sig själv till den lustfyllda. Det är orättvist för jag är lusten och livet. Alltid. Jag är mer ”ja” än ”nej”. Egentligen. På riktigt. I verkligheten.”

Du är alltså inte den första att kalla att vara med mig mig ett minfält. Herregud är allting bara mönster?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s