formuleringen beror på sammanhanget men aldrig utan respekt för oss båda
sen finns det besattheten och fixiden vid ett inlåst språk, en dröm om marinblå klänningar och europa
och sen finns barnet som tittar på mig och en tvåsamhet som aldrig hände
så många roller och samtidigt så många projektioner av mig
jag läser gamla anteckningsblock och förstår vad jag speglade mig i
i kunskapen, glöden och solidariteten
i sättet men också
att jag alltid fick se upp till
att jag alltid fick känna att jag inte skulle bli vald eller räcka till
så många cementerade känslor, ingraverade maktpositioner

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s