Det mest förbjudna är oftast inte mitt. Det mest förbjudna är deras. Det mest förbjudna är rädslor. Varför nu rädslor skulle vara något att skämmas för. Varför det man skäms för är det som är förbjudet. Det som gör mig till mindre av en människa. Egentligen det som gör mig till mer, såklart. Men det som talas så sällan om att jag upplevs som ensam i det. Det vi aldrig talar om blir det vi aldrig vill vara. Jag vill inte berätta om rädslorna, för det förefaller så märkligt för de som inte upplevt det att skräcken väcks vid öppna fält. Och egentligen är min fobi, min skräck för övergivenheten. Övergivenhetsskräcken, där har vi det, övergivenhetstraumat, egentligen bara det som märks. Det är konsekvensen, det som blev, det som fortfarande påverkar dagarna. Det är inte där såren blev blödande. Sorgen är skammen. Skammen är sorgen. När det känns som att det bara är jag bara bara bara bara jag som har haft det såhär. 

Det finns så många unika inslag. Jag tänkte det så ofta som barn. Det multidysfunktionella.
Hon sa att det inte finns några präster i Jehovas. Det var första gången. Hon tog inte ens ordet sin mun men hon ignorerade inte min utsaga. Hon sa inte att det var fint väder ute idag hon sa inte att visst är det mycket snö utan hon pratade om samma samtalsämne som jag.
Det mest förbjudna är också det som sätter hela min värld i gungning när jag återupplever det och jag har aldrig läst en bok om någon som dissocierar.

Jag är så trött på benämningarna, ettiketterna, de bromsar mitt tillfrisknande och min acceptans. 

Jag är van vid att inför mig själv erkänna mina sorger men jag vet inte hur jag ska kunna göra litterär kvalite av det.
och jag tänker på andras mest förbjudna och jag undrar

om det är en del av mitt

det konstanta bekräftelsebehovet

att jämföra sig
Att sätta hjärtan i brand för att kunna äta dem och förbruka dem

det är inte ens sant att jag

vad är det jag säger när jag säger att jag kommer tröttna det jag säger är att jag kommer tappa modet
att inte våga ta nästa steg det jag säger är att jag kommer straffa ut mig själv varför blir det såhär

och jag gråter och säger att jag aldrig kommer kunna vara någons på riktigt
Det handlar alltid om kärleken för mig
det är alltid i relation till en annan människa mitt liv blir spännande

att jag har gjort allt för att bli älskad
att jag får höra
om jag är lyckligare med någon annan
så älskar han mig tillräckligt

för att låta mig gå 
Jag vill vara med någon som inte låter mig gå 

jag vill vara med någon som inte går 

jag vill vara med någon som håller i mig och

samtidigt låter mig vara fri
och jag hittar problemen
jag söker mig till de omöjliga situationerna

skryter han om mig säger han att jag
hjälper honom

det är min svaghet
att jag mår så dåligt att jag 

mår Så dåligt av småsaker

ingen skulle kunna tänka sig och samtidigt läcker det ur mig
en osäker en bräcklig en känslofull

det mest förbjudna är pappas obearbetade ilska

det mest förbjudna är oron och försummade liv

det mest förbjudna är att 

det är för sent för mina föräldrar att bli lyckliga

och att jag lever med en oförlöst sorg i varje muskel

det mest förbjudna är missunnsamheten och förbittringen

det mest förbjudna är alla sätt att förtränga den brännande ångesten det mest

förbjudna är att svälja när man inte vill det mest

förbjudna är det man utsätter sin kropp för och inte kan rättfärdiga med att man ville det mest

det mest förbjudna är hur det svartnar för ögonen när jag skriver det här hur det
slår som blixtar i huvudet

Det mest förbjudna är osjälvständigheten

och hur konstigt är det egentligen 
i den mest individualistiska tid någonsin

Du får inte behöva någon

möjligtvis en robot möjligtvis en

telefon

Men du får inte behöva någon
Varför får då alla behöva dig? Det får de inte säger jag ju jag vill ju inte skapa det beroendet

Men vad är bara trygghet att utgå från 

att slå ankare för att kunna ut på sjön
Det mest förbjudna är hur simpelt jag tycker att andras liv är
att bli äcklad 

Det mest förbjudna är att bli äcklad
Att inte uppskatta det du har 
Att tro sig ha rätten att göra anspråk.
Det mest förbjudna är överheten 
vonobenperspektivet

Det är därför det både är mig själv och andra jag äcklas av

Och nu vill jag säga att jag äcklas
Vad äcklas du av frågar han och säger att
det finns de som svimmar när de skriver om gäddor
Jag vill säga att jag äcklas av att svälja honom

att jag äcklas av smaken av risgrynsgröt

Jag äcklas av desperat ensamhet
jag äcklas av svensk husmanskost klockan fem med en lite för stor starköl till

jag äcklas av själslöshet
jag äcklas av min egen förmåga (benägenhet) att tro mig värdig att avgöra vad som är vad
Jag äcklas av självupptagna skratt
Jag äcklas av snobbigheten i att tro att man kan strunta i andra
Jag äcklas av fascinationen av det simpla på en kommersiell nivå
Och det värsta är vad det gör med självkänslan.

jag har undrat hur mina skräcker och sorger kring övergivenhet
hur beroende kan höra ihop med det jag tycker är äkta och inte
som att man inte får spela på kicken

som att man inte får gå igång på det snabbbelönande
SOm att kontroll vore eftersträvansvärt det tycker jag ju verkligen inte

Och ibland är skammen att vara liten. Att alla andra går framåt. Att de är på väg någonstans. Att de har en framtid att de har någon att spela roll för
Det jag gör är att jag skapar människors behov av mig

Jag gör mig själv tillräckligt viktig

För att jag ändå egentligen

propertioneligt

inte är lika viktig för dem 
För det handlar om funktioner och transfereringar

Vi kan ta det till termen överföringar

jag känner hur jag blev lämnad
jag blir ett slaget ansvarsfullt barn
räslan för martyrskapet

det finns så många kroppsminnen i höfterna

jag behöver komma åt det 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s