Ta mig dit igen till ruset dit det känns dit tiden inte finns till pulsen taktslagens ta mig till besattheten och hur dagarna ramades in

Ta mig til vad livet egentligen är den där törsten som är farlig ta mig till min värsta flykt 

Ta mig dit drömmarna kan få spelas ut skulle lakanen vecka sig lika vackert som i dikten skulle händerna låsa mina 

Jag har älskat kastanjeögonen, kryddoften, mjukskjortor, melodigeniet och fler. Jag har älskat de som gjort sitt bästa. Jag har älskat, tro mig ändå, lugnet. 
Bara en gång. Som när jag drömmer om det.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s