Klipp i tiden
Jag tvingar fram ilska och låter mig duscha i den 

Gömmer mig för jargonger

En otydlig höst hägrar
Hemmet

Katten lugnade mig 

Neurolog 

Det som fattas kan jag inte trolla fram. Frustrationen kokar för att jag läcker.
Det märks på mig att jag kräver det.
En blick så passionerad att den blir allvarlig och lider,
En dröm så gammal att den är suddig, En längtan utan konturer för att fylla tomrummet, Min fosterställning delar ut vanmakt, jag måste ta ansvar nu

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s