Irrelevant dissekering av hur mycket man kan göra sig själv oumbärlig för någon annan. Losskopplad tanke om vem som tjänar på beroendet. Samtidigt bara en önskan att vara litad på. Behöv mig lite.

Risken: att väcka urilskan. Inte bitterhet som någon slags harm, inte osjälvständighet, inte offerrollen, inte martyren, inte fastlåst vid värderande, inte brist på närvaro, utan den rena ilskan. Risken att väcka besvikelsen, inte sorgen, inte smärtan, inte rädslan. Utan den stora uppgörelsen. Upproret. Reningen om en vill. Men hur? Hur gå vidare sen?

Vad är det som skrämmer med att vara nära? Jag har mitt eget svar, men det är nästan aldrig i samklang. Det finns andra sätt att uppskatta människor, andra sätt att vara viktig.

För mig handlar det om sveken och separationerna, om hur den som skulle berätta var skrämmande, jag vet att det är därför jag känner sån oro, även när det är lugnt. Jag vet var tillits-såren sitter. Jag vet var min hypervaksamhet kommer ifrån. Jag älskar de undvikande, för de ställer inga krav på mig.

Det undvikande som framstår som styrda av tankar som egentligen styrs av känslor: rädsla. Hur många gånger har jag suttit på andra sidan bordet. ”Var det ingen som hjälpte dig att stå ut med dina känslor?”

Jag ser osynliggörandet och avvisandet så enkelt i ungdomarna. Ser deras tappra försök och deras sätt att göra sig duktiga för att föräldrarna ska stå ut.

Jag ser hur jag livar upp människor. Jag ser hur jag ger nycklar och öppningar. Sen ser jag tvivlet. ”Är detta rätt?”

Jag minns han som hade förlorat en förälder och hade en bild av den perfekta kvinnan och det perfekta livet. Som säkrade relationen med närhet men samtidigt klarade av den fysiska närheten mest i början, när närheten inte var så djup.

Det skrämmer mig, förmågan att inte visa känslor. Förmångan till det totala fokuset på något. Avstängdheten. Även om jag har läst avhandlingar upp och ned ner till signalsubstansnivå.

Att nå den inre längtan.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s