Förbrukar. Jag är så rädd att när man vågar förlora varandra. När man vågar agera som skulle göra att man förlorade varandra. Så dör det. Så säger man implicit, jag är inte rädd att förlora dig längre. Som om man börjar se på tid och avstånd på ett annat sätt. Som om intimitet inte finns i orden. Som om vardagen tränger undan det meningsfulla utbytet. Det meningsfulla utbytet var ju alltid att vrida på det som känns. Orden, värderingarna, tankar och åsikter om allt. När man håller sig på ett annat plan tar man bort bandet för bandet finns bara nivåerna ner och vi vet ju nivåerna ner vi vill ner. Men för att komma ner måste man komma ner i varv och ha tid. Det skrämmer mig vad jag sa om dig då. Att det både är så likt och så annorlunda nu.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s