Så jag skriver om drömmarna och hur musikerna och förebilderna visar sig vara några helt andra och det krashar pajar bilden drömbilden av att kärleken går att räkna ut och vadan denna oändliga besatthet av kärlek för egentligen

Ensamheten hur farlig är den om den inte var farlig

bara fortsätta stöta bort, bli arg på den som ser det riktiga

Ser framför mig promenader där det inte kommer en bro,

där på östermalm, däromkring på kungsholmen

hur jag faktiskt kanske trivs i mitt eget sällskap ute bland folk på smågator

Inte stora men ändå

hur ofta jag kväver den agorafobiska spändheten, av hänsyn, hur jag vill hitta speglingar i populärkulturen, ser mig om efter representationen av den rädslan, kontrollerandet som påminner på många sätt om en ätstörning och ett missbruk just i inramandet

 

försöker artikulera bokstäverna oftare

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s